Tillbaka till kylan … [Del 4]

Första veckan jag var på Rhodos tillägnade jag att åka runt och titta på gamla byggnader och ruiner. Den andra gick åt till att bara ta det lugnt och må bra. Så blev det, bortsett från det tråkiga jag skrev om i del 3. Under båda veckorna passade jag även på att studera Faliraki, då jag ändå hade som mål med att vara ute och röra på mig, på ett eller annat sätt.

Jogga? Nej, där det var banad terräng var det antingen mycket hård asfalt eller betong. Finns några knallar som jag inte ”hann” utforska just runt Faliraki. Är inte riktigt klar över hur man får röra sig runt på ön än. Har dom något i stil med Allemansrätten eller är det som i USA, där man riskerar att få känna på några av de mer nyliberala delarna av deras konstitution …? Stränderna närmast Falirakis hamn bestod utav lös sand, så det var ingen höjdare. Klart för monotont för mina bokstäver … Tvingade dock mig förbi där vid ett par tillfällen. Bättre då längre norröver, där det var lite mer av runt centimeterstort smågrus och något större. Av alla de stränder jag såg på västsidan av ön, så var det i princip klappersten där och det är rätt så grovt grus även vid ”Anthony Quinn’s Bay”. Den viken tillhör Faliraki och ligger i den sydöstra änden. Var där den första söndagen (den 10:e) under min vistelse.

IMG_3424H

[o.] Södra sidan av ”Anthony Quinn’s Bay

IMG_3422H

[o.] Norra sidan av ”Anthony Quinn’s Bay

IMG_3433H

[o.] Innersta delen av av ”Anthony Quinn’s Bay

Utforskade området och började med den norra sidan först. Det fanns en stig som gick en bra bit ut, men ungefär halvvägs ut till ”spetsen”, så var det för mycket buskage och vassa stenar. Hade inget som skyddade mina ben, då jag gick nästan bara i kortbyxor under all tid jag var på ”ön”.

IMG_3446H

[o.] Taggbuske naturligtvis, men de gick att hålla sig undan så långt som jag gick ut …

IMG_3444H

[o.] Definitivt ingen taggbuske, men riktigt hårda grenar som rev rätt bra på benen …

När jag var och hämtade upp hyrbilen dagen innan, så satt jag på bussarna (byte i Rhodos stad) och tittade på omgivningen. Såg på fler ställen vad jag tyckte vara sandsten, men fick revidera den tanken denna dag. Såg egentligen aldrig den typen av sten här. Dock ett stort antal olika typer, varav några av vulkanart. Det var just här på norra sidan av viken som jag började fundera på vad ön bestod av för stenmaterial.

IMG_3441H

[o.] Kavitation orsakad främst av regn.

IMG_3438H

[o.] Samma kavitation som på direkt ovan foto, men av annan sammansättning.

IMG_3456H

[o.] Verkar vara av samma typ av sten som på fotot direkt ovan.

IMG_3481H

[o.] Det här var dock inte på nordsidan, utan uppe på sydsidan. Klart intressant kavitationsmönster.

Strax innan jag såg den klippa som fotot direkt ovan är del utav, så passerade jag ett område där det var som att träffats av en vägg, rent doftmässigt. En tung, men ändå behaglig lätt söt doft som är svår att beskriva. Såg att stigen jag gick på passerade rätt igenom ett fält av någon sort av vad som kan vara ett halvgräs (helgräs stoppar vi ofta in via våra personliga foderluckor …) Påminner utseendemässigt om timotej, men den luktar inte så …

IMG_3473H

[o.] Genererade en tung behaglig doft

Medan jag var på sydsidan och även inne i själva viken, kunde jag inte undgå att se spåren av havsnivåhöjningen på norra sidan … [/sark]

IMG_3419H

[o.] Spår av ”havsnivåhöjning” på den norra sidan … rolleyes

Storleksmässigt är berörd kavitation över metern hög. Här har vattennivin definitivt skjunkit och inget annat …

När vi ändå är inne på vattennivåer, så var jag inne på detta redan i del 1.

Fann två rätt så intressanta ställen:

IMG_3712H

[o.] Detta är strax söder om flygplatsen Diagora.

Vägen rätt framför kameran är enkelriktad i riktning bortåt. Körfältet åt andra hållet då? Jo, uppe på bron … Hittade ytterligare några liknande ställen, där nedan foto beskriver det vanligaste utseendet.

IMG_3511-12H

[o.] Strax innan man kommer till ”Fjärilarnas dal”, när man kommer ifrån Faliraki. Denna dal åkte jag dagen efter jag besökt Anthony Quinn’s Bay.

Observera att på ”ön” så finns det alltid en linjal som beskriver vattendjupet, där det är nödvändigt … Insåg att det just kan regna kopiösa mängder här … Vid vissa ställen finns även skyltar som pekar på vilken sida man skall åka. Här i Sverige är det dock vanligast att den pekar snett neråt höger.

D2-1

 

Advertisements
Det här inlägget postades i Naturvetenskap, Resor, Trafiken. Bokmärk permalänken.