Tillbaka till kylan … [Del 3]

Det jag skrev om i del 2 slutar inte där. Denna text hade jag dock tänkt att publicera redan igår, men upptäckte ett problem med hur WordPress hanterar bilder/foton. De ser det dock inte som ett problem, precis som när programtillverkare inte vill kännas vid buggar de uppenbart skäms för … Diskussionen har landat på en nivå där de i princip ser sig ha rätt att ändra ords definitioner, något som vi ser inom politiken och media idag … Nog om det. Skall försöka bemästra min bokstavsrelaterade frustration och fortsätta med det som egentligen är tänkt, även om det nu skapar onödigt extraarbete för mig …

Sista dagen bestod till stor del av väntan för att åka iväg till flygplatsen. Hade planerat att besöka Rhodos gamla stad. I och med att hyrbilen inte skulle lämnas tillbaka förrän kl. 22.00 och flyget avgick först kl. 00.45 på lördag morgon, så hade jag en hel del timmar till förfogande. (Mer text nedanför alla bilderna …)

IMG_6681VIMG_6663VIMG_6656V

Besökte denna plats redan kvällen innan i mörker, tillsammans med en av de andra svenskarna som bodde på samma hotell, i ett försök att få ta några foton med upplysta byggnader som motiv.

Detta visade sig rätt snart vara nära på en bomtur, då det inte fanns tillräckligt med ljus för att ta foton utan långa slutartider. Utan stativ fick jag bara några få bra foton. Att enbart se hur bra det blev via displayen på kameran räcker tyvärr inte inte …

Några bilder blev det dock …

Bilderna i dagsljus blev bättre, även om soldis försvårar:


IMG_7055VIMG_7059HIMG_7066H

[v., u.h. & n.h.] Innergård nära hamnen.

IMG_7018VIMG_6924HIMG_6984H

Mellan murarna” på sydvästsidan.
[v.] Sprickor återfinns på ett antal ställen …
[u.h & n.h.] Västra sidan av ”Gamla stan”.

IMG_6828VIMG_6767H

 

 

 

 

[v. & u.h.] En av huvudportarna. Samma port som jag fick ett vettigt kvällsfoto vid, se ovan.

IMG_7040VIMG_7044V

[v. & h.] Del av ”Gamla stan”, där folk bor. Stöttor mellan husen byggdes tidigt in mellan husen, då det förekommer ”hyggliga” jordskalv i denna del av världen. Till höger syns även en utbyggnad en våning upp.

IMG_7050VIMG_6804HIMG_6810H

[v.] Från utsidan med ”hamnen i ryggen”
[u.h. & n.h.] ”Pallace of Grand Master” (Var aldrig in där, det som nu är ett museum, få bli nästa gång …)

IMG_6909HIMG_7061H

[v. & h.] Norröver respektive söderöver på hamnsidan. Hamnen är skymd på fotot till höger.

IMG_7081HIMG_7085H

[v. & h.] Trädgård mellan murarna i nordvästra hörnet.

IMG_7049HIMG_7134H

[v. & h.] Delar av hamnen

IMG_6901VIMG_7042H IMG_6953H
[v.] Jag är surare än det ser ut, då mitt fjäskande för god mat inte fungerar och någon sekund efter att fotot är taget, försöker jag bita den som kliar på mig … Nåja, inte bita hårt, utan snarare markera vad som gäller. Ingen mesig jycke här inte …! (Fotot visar inte storleken rättvist, då denna katt är enormt stor utan att vara fet, nästan storleksmässigt som ett lodjur. Hade inte reflekterat speciellt annars, då den som flera andra gick runt bland turister och ”jagade” …)
[u.h.] Hi hi! Ni ser oss inte, när vi försöker gömma oss …
[n.h.] Trots min demoniska blick, så är jag betydligt gossigare än min kollega här till vänster och fjäskar inte för mat … I alla fall inte för stunden. Hälsade artigt på katters vis alldeles strax innan fotot togs. Just detta foto togs ”mellan murarna” och var en ren slump att jag fann katten, när jag letade lämpliga vinklar att fotografera ifrån, medan övriga två foton var tagna inne mitt i ”Gamla stan”.

IMG_6825VIMG_6904H

 

 

 

 

 

Eftermiddagspauser i ”Gamla stan” …
[v.] Låg mitt i gatan där det var bilfritt, i det närmaste oberörd …
[h.] De’ ä’ varmt …

Ok, tillbaka till det som jag inte fick med i del 2

Katterna fick snabbt förtroende för mig och det dröjde inte mer än någon dag, då jag kunde sitta ute på yttertrappan med hela gänget. Detta under ett flertal kvällar. Först lite busande och sedan skulle minst två av ungarna upp i mitt knä och sova. Vissa kvällar t.o.m. alla fyra (innan ”Gosse” och ”Apati” försvann) och låg sedan där i en enda hög helt obekymrade … Allt medan ”Gumman” låg helt avslappnad, inte på längre avstånd än att det gick att bli lätt kliad/smekt.

Hade vid avresan tänkt att smyga iväg så att inte de som jag varit fodervärd åt märkte det. Andra hotellgäster hade börjat att ta över den sysslan, så jag slapp att behöva känna form av ”Ågren” över det. Hade som avskedspresent givit ”Gumman” en liten burk med tonfisk på morgonen, som hon givetvis kastade sig över, men förståndigt nog inte åt upp helt. (Inte burken, men väl tonfisken … Hon återkom en timme senare och vill ha resten …) Dock vet jag att många katter känner på sig att någonting är på gång och protesterar ljudligt när de känner det motiverat.

Sagt som gjort. När klockan precis passerat 16.00 skakade jag tass med högste chefen på hotellet, tackade för mig och försökte gå lugnt förbi katterna, som om inget var på gång. Innan jag skulle upp till Rhodos, så hade jag tänkt att stanna och äta lite hos berörd chefs familjs restaurang i närheten och ta adjö även av dom, då jag även varit i kontakt med nästan hela deras familj under min vistelse där.

Alla tre katterna låg och vilade sig under en stor pelargonbuske, som de ofta gjorde när det var som varmast på dagen. Det rasslade till bredvid mig i den samma buske och ut ur den kommer ”Gumman” med ledsen uppsyn och ljudligt förmedlade att hon just kände att något inte stämde. Hon gick bredvid mig hela vägen de ca fyrtio meter som var fram till bilen, hela tiden pratande … Inte framför mina fötter, som var brukligt när hon ville ha mat. Troligen tog hon det på min gång, då katter brukar vara bra att känna igen sådant. I alla fall de som jag har haft tidigare …

Talar och förstår givetvis inte ”kattska”, men uppfattade tonfallet som jag kände igen från min egna tidigare katter. Den här damen gillar normalt inte att bli upplockad, men framme vid bilen hade hon annat att förmedla och kind-mot-kind-gnidande gällde. Något som min sista katt här hemma ofta krävde, medan den fortfarande var i livet och gjorde så ända fram till och med det slutliga farvälet. Stod där några minuter med henne och släppte ner henne. Hon tittade på mig med en bister uppsyn och lunkade bort åt ett annat håll uppenbart sur, utan att reagera på att jag försökte prata med henne … Känner även igen detta sedan tidigare. Då brast det för mig … cry

Får motvilligt erkänna att det var tungt att skriva de här sista styckena, men känner att jag behöver få det på pränt. Förhoppningsvis i nära framtid kan det finnas möjlighet att åka tillbaka och att ”Gumman” inte längre är sur på mig och de alla fortfarande är i livet! Det är inte givet i södra Europa …

20150516_091521H

Hela familjen busar (utom ”Gosse” och ”Apati” … cry )
Annonser
Det här inlägget postades i Djur, Historia, Resor, Språkligt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tillbaka till kylan … [Del 3]

  1. Ping: Tillbaka till kylan … [Del 4] | SasjaL

Kommentarsfältet är stängt.