Fotgängare i trafiken [eller hur tänkte man på kommunen …?]. [edit 150416]

Karlstads Kommun skickar regelbundet ut till hushållen ett informationsblad. I den för oktober förra året, så tar man bl.a. upp hur man som fotgängare skall bete sig i trafiken. Informationsbladet har i.o.f.s. några månader ”på nacken”, men ämnet blir aldrig inaktuellt. Har tänkt att publicera detta tidigare, men har krävt visst förarbete som jag inte hunnit med förrän nu.

Det jag fastnade på i informationsbladet var en artikel som handlade om ”Vett och Etikett i Trafiken”, något som allt färre tyvärr verkar att bemästra! Under ämnet ”Gång- och cykelbanor” kan man läsa följande:

Trottoarer är enbart till för gångtrafikanter” – Ja, detta gäller i hela Sverige och är inget som hamnar under Lokala Trafikförordningen (eller vad nu kommunen där man bor väljer att kalla de kommunala/lokala trafikreglerna). Det skall alla kunna!

På de delade gång- och cykelbanorna gäller högertrafik för cyklisterna.” – Då cyklar är fordon, så då gäller högertrafiken för cyklisterna i hela Sverige, så inget konstigt där heller. Även detta skall alla kunna!

För fotgängarna finns det inga allmänna regler för vilken sida de skall gå på, men vi rekommenderar att de går på vänster sida så att de möter trafiken, säger …” – Huvudsatsen i meningen stämmer, men bisatsen låter som en klar missuppfattning av vad som på 1970-talet lärdes ut i skolan på mellanstadiet. Då förmedlades en enda undantagsregel, nämligen att:

Det enda tillfälle man skall hålla sig på vänster sida av en väg/gata, är när trottoar eller gång- och cykelbana i direkt anslutning helt saknas.

Fotgängare skall också förhålla sig till motoriserad trafik, inte cyklister (mopeder klass A1 med max 25/30 km/h jämställs med cyklar). Tanken är att man skall då möta den motoriserade trafiken, inte ”ha den i ryggen” (har både med reaktionstider och förutseende av händelser att göra). Man beskrev det då dessutom ungefär enligt det sätt jag gör här direkt nedan. (Har allt detta försvunnit ur läroplanen, pga Persson & Co …?)

jvgug_hh-1

Den här kartan kommer ifrån OpenStreetMap.org och är ett gratisalternativ till bl.a. Eniro, Google Maps och Bing. Det enda krav OSM.org har är att man länkar till dom. Övriga tre nämnda kräver att man ansöker om tillstånd. Skulle helst vilja haft ett flygfoto, men nöjer mig med detta. Kartan ovan är dock tillräckligt för att framföra mina argument. Här är Google Maps karta för platsen, det går ändra till flygfoto där. På flygfotot syns även den gamla överbyggda trappan mellan Hagaleden och spåren, som ledde upp till sedan 1971 rivna byggnaden Karlstads Östra station. Tyvärr hann man inte K-märka denna byggnad innan Banverket rev den …

250px-Karlstad_Östra_1 250px-Karlstad_Östra_2

[Karlstads Östra station, foto: Wikipedia]

Kartan ovan visar ett av de farligaste ställena för gångtrafikanter i Karlstad. Anledningen är att oavsett vilket håll man kommer på gång- & cykelbanan (G&C), så är sikten kraftigt skymd. Markeringarna på kartan visar varifrån fotona är tagna. Området som omfattas på kartan är del av stadsdelarna Haga väster om och norra änden av Herrhagen öster om järnvägen.  (Det överkryssade namnet skall vara ”Åttkantslunden”. Markerad är också den ursprungliga sträckningen av Olovsgatan.)

jvgug_hh-3

#1. Så här ser det ut när man kommer öster ifrån. Någon på kommunen är tydligen medveten om riskerna, men tydligen inte alla som borde vara det … Se skylten. Här är det väldigt lätt att komma med fart på cykel, då krönet för denna backe ligger ungefär på kartan ovanför det överkryssade (felaktiga) gatunamnet. Vem tycker inte att det skönt att slippa trampa då och då?

jvgug_hh-6

#2. Lite närmare järnvägsbron märker man att det är två hörn som man kommer att passera, innan man kommer in under själva järnvägsbron.

jvgug_hh-4

#3. Här syns helt de två brofästen som bär upp de tre järnvägsspåren. I bortre änden så bär brofästena upp bron tillhörande den nyare Hagaleden.

jvgug_hh-2

#4. Vyn i riktning från Verkstadsgatan.

Järnvägsundergång Haga-Herrhagen Norra, vänster gångfält Järnvägsundergång Haga-Herrhagen Norra, höger gångfält#5 & 6. Så ser det ut rakt under det spår som är längst åt öster. Skillnaden är rätt tydlig för hur mycket man ser, beroende på om man håller åt vänster eller åt höger. På den högra bilden så illustrerar den gula linjen gränsen för vad man missar att se av G&C om man håller åt vänster.

Skall visa ur ett mer vetenskapligt sätt vad som skiljer vilken sida man väljer att gå på. För att göra det enkelt med uträkningar, så använder vi siffror som både är rimliga och lätta att räkna. Cyklisten tar sig fram med 20 km/h (5,5m/s) och fotgängaren med 5 km/h (1,4m/s). Förutsättningen med detta räkneexempel är även att cyklist och fotgängare befinner sig på samma sida av G&C. Det pga sikten efter den sida närmast brofästet.

hastigheter_v

I den första situation (Kommunvarianten) är den där fotgängaren håller åt vänster. Den röda är fotgängarens hastighet och den gula är cyklistens. (Alla pilar är proportionella mot varandra) Då dom möter varandra på samma sida, så blir hastighetsskillnaden summan av respektive hastigheter, dvs 20 + 5 = 25 km/h (6,9 m/s), vilket representeras utav den gröna pilen.

hastigheter_h

I den andra situation (Skolvarianten) är den där fotgängaren håller åt höger. Den blå är fotgängarens hastighet och den gula är cyklistens. (Samma här, alla pilar är proportionella mot varandra) Då dom rör sig i samma riktning, så blir hastighetsskillnaden differensen av respektive hastigheter, dvs 20 – 5 = 15 km/h (4,1 m/s), som igen representeras utav den gröna pilen.

Det är lätt att inse att det är en klar skillnad på 15 km/h och 25 km/h …

Avståndet mellan närmaste hörnet som syns på bild 2 ovan och nästa hörn, dvs bron, är 19 m. Cyklisten åkande i 20 km/h (5,5m/s) når bron m.a.o. på 3,4 sekunder och har följaktligen väldigt lite tid på sig att reagera/agera vid ett möte direkt i broöppningen eller direkt efter.

Lägger vi till fotgängaren i situationen, så får vi mötet (kollisionen) efter 2,7 sekunder, om vi utgår från att cyklisten befinner sig vid nämnt hörn och fotgängaren i öppningen av bron, med givna hastigheter som mötande.

Rör sig fotgängaren i samma riktning som cyklisten, så är den senare ifatt efter 4,5 sekunder. Viss skillnad! ”Fördelen” är även att det är möjligt att fotgängaren inte hinner att reagera förrän cyklisten har hunnit gjort det och parerat sig förbi, så kan fotgängaren i sämsta fall bara hinna bli skrämd.

En tränad person (friidrottssprinter) kan komma ner i reaktionstider på 0,1 sekund. Detta värde är framtaget via den biomekaniska forskningen (idrottsrelaterad) och har med att göra hur snabbt impulser kan transporteras i ett nervsystem. Därför är en kortare reaktionstid inom friidrotten inte möjlig tillåten utan att en chansning sker (dvs. fusk => tjuvstart). För sprintern är situationen dessutom annorlunda, då denne vet precis vad som kommer att hända, men dock inte riktigt när. Cyklisten och fotgängaren kan ha tankarna på annat håll, så då pratar vi i stället om sekunder. Sen skall beslut tas (förhoppningsvis) … [edit] Det är också skillnader på utgångshastigheter: sprintern har 0 km/h och cyklisten har i exemplet 20 km/h, vilket inte är utan betydelse. [/edit]

Väger vi in att både fotgängare och cyklist hinner reagera och båda försöker flytta på sig. Var tar dom respektive vägen, då de inte är intresserade att kasta sig in i brofästet? [ret.] Kollisionen lär då uppstå oavsett om båda reagerar eller inte reagerar alls.

Det finns också en situation där enbart cyklisten reagerar pga högre hastighet. Då gäller det att denne inte får möte med en annan cyklist. Råkar dock fotgängaren rycka till, finns risken att cyklisten reagerar på detta och parkerar cykeln i stålräcket och landar ute på gatan …

Ok, det finns en till situation där fotgängaren reagerar, men inte cyklisten. Möjligheten att den uppstår är dock nära på obefintlig …

Det hela handlar alltså om inte enbart kunna trafikreglerna, oavsett hur man tar sig fram i trafiken, utan att även förstå varför de finns! (Förstår man, så följer man …) Med tanke på hur allt sämre trafikreglerna (eg. lagar) efterföljs, så följaktligen måste förståelsen ha successivt ha minskat …

I och med detta kommer in på nästa ämne under samma rubrik i informationsbladet: ”Gågator”. Här har vi något som förvirrat folk på gågatan, som delar Drottninggatan på längden. Det som förvirrat är de markeringar i form av mönster som gjorts i stenläggningen (nåja, betong …), markerade med pilar nedan.

dgö

Detta foto är taget i korsningen Västra Torggatan-Drottninggatan. Längst bort i början av Drottninggatan syns knappt det gamla fängelset, nu hotell. (Den höga byggnaden närmare på vänster sida är Ahlmarkshuset, kontor för ett rederi. Direkt hitom det ligger gamla Polishuset, nu också hotell. V:a Torggatan är till största delen gågata.)

dgv

Det här fotot är taget i motsatt riktning, där Kommunala Musikskolan skymtar i slutet av Drottninggatan.

Ur texten: ”Gågator, som till exempel Drottninggatan, är till för alla. Gångtrafikanter och cyklister får dela på hela ytan. Det är alltså ingen cykelbana i mitten.” – Ok, få Karlstadsbor känner till detta och om man frågar en turist, så kommer denne otvivelaktigt att förutsätta det logiska att det är en cykelbana! (Såvida inte denne inser att det är en kuggfråga som skall besvaras …) Läs även om vissa cykelbanor som vi har här, två bilder ner.

Vidare: ”Det är en vanlig missuppfattning att det skulle vara en cykelbana i mitten” Ok, varför är det utformat på det sättet då …? Då ”hänsyn” skall visas till varandra framförs, vilket borde vara underförstått, så borde ”framkomlighet” och ”säkerhet” klassas som viktigare, … men nej. Det får man aldrig helt om både fotgängare och cyklister skall samsas om samma ytor …! Det är inte svårt att räkna ut kriterierna för vad som gäller för att ta sig fram till fots respektive med cykel!

Vi börjar snart bli vana med konstiga och inte helt motiverade idéer, som dyker upp i denna kommunens verksamhet. Här har vi ett par exempel:

rundkörningsplats_bränneriet

Cirkulationsplatsen utanför det lokala kaffebränneriet. Det i mitten skall egentligen vara en rondell, men här har det blivit en sexkant i stället … (eller är det som med den fd. cirkulationsplatsen i Haga, som inte var en cirkulationsplats …?) Trafiksäkert? Njae, det finns märken efter fordon vid hörnen, vilket syns på fotot …

sbg-1 sbg-2

Nästa exempel hittar vi på gång- och cykelbanan efter Sandbäcksgatan, längs nästan hela sträckningen (inte fullt 950 m) mellan Scandic-hotellet och Borgmästarbron (E18-bron). Detta klotter har funnits några år, men finns fortfarande inte med på varken Eniros eller Googles flygfoton. Kunde inte hjälpa det, men första gången jag såg det, så slogs jag hårt av känslan av hur fel det var (och fortfarande är) i flera sammanhang … (vilket inte är svårt att räkna ut …)

Hur tänkte man här? För detta är varken klassat som klotter eller vandalism, utan kommunal sanktionerad sponsrad ”konst” … Är det samma grova tankevurpa som den ”ljuskonst”, som jag skrev om tidigare här?

Ovan nämnda saker är rätt så beskrivande för hur känslan/förståelsen för och kunnandet om trafikregler inte riktigt är på den nivå som man skulle kunna förutsätta inom kommunverksamheten! Det går även att bevittna via hur trafikregler ”efterföljs” av förare som nyttjar fordon med kommunens text …

Vad blir nästa genomförd ”hitte-på”? Avskaffandet av högertrafiken inom kommunen …? [/sark]

Beträffande OpenStreetMap.org, så var detta det första jag såg när jag hittade dom …

E18--Rv63-Lv236

Bergmotet (felaktigt benämnt som Kroppmotet, vilket inte existerar medan Kroppkärrsmotet gör det, vilket är närmaste österut) kopplar ihop E18 med norrgående Rv63 mot Molkom/Filipstad/Ludvika och södergående Lv236 mot Hammarö/Skoghall.

Är ”Röda Torget” ett resultat av den ökande tokradikalfeminismen som vi bevittnar nu i Sverige …? Ett namn på det världskända torg, som jag bara har hört talas om i samband med Moskva …

Advertisements
Det här inlägget postades i Samhälle, Trafiken. Bokmärk permalänken.