En skola i förfall …

nyheter24, 140902


http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/776256-eleverna-protesterade-mot-sd-rektorn-de-forstar-inte-demokrati

Har lyckats att missa detta och det är några månader gammalt nu, men tycker att det ändå det är värt att lägga en kommentar om det. Det jag reagerade speciellt på var:

Är inte en av skolans uppgifter att lära elever om demokrati? Är det ni som har brustit då?

– Nej, de vet det egentligen, men de agerar i affekt. 

Undrar just om rektor Norman utgick ifrån berörda elevers betyg i samhällskunskapen? Det är ett av flera skolämnen, där man kan komma undan med bra betyg genom att memorera i.s.f. att lära sig något. Min tanke här är att om man ”missar” att egentligt lära sig något inom vissa ämnen, så är man sämre rustad för att dra slutsatser för det som sker inom samhället (påverkar allmänbildningen negativt …). Om det är så att berörda elever bara memorerat inom berört område, så har de troligen inte lärt sig vad demokrati är för något och kan därför inte förstå vad det är för något.

Något man även kan säga om vänsterideologier.  Om man hängt med lite i SO-ämnena och även i historia, borde man minst ana att berörda ideologier kan se bra ut i skrift, men inte fungerar i praktiken. Har man dessutom fått möjlighet till att läsa om både svensk och utländsk historia, som inte är politisk korrekt, så borde det vara glasklart … (En känga till alla ”feminister”, rödstrumpor, klimattomtar, media och övriga vänstervridna …)

En (eller fler) av de berörda eleverna var (är?) aktiv inom Ung Vänster …

Slutsats: Om berörda elever lärt sig något på lektionerna, så skulle de aldrig komma på tanken att engagera sig i antidemokratiska aktiviteter! Är även rektor Norman ett symptom för PoP-syndromet …?

Annonser
Det här inlägget postades i Ismer, Politik, Samhälle, Utbildning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En skola i förfall …

  1. Intressanta synpunkter som jag helt instämmer i. Förmåga till kritiskt tänkande är en förutsättning för att fungera i en demokrati och det förutsätter i sin tur kunskaper (läsförmåga, ordförståelse, skriftligt och muntligt uttrycksförmåga, förståelse för politikens roll och hur samhället fungerar) i tillräcklig mängd för att ta till sig information som kan ligga till grund för ställningstaganden. Sådana kunskaper får man inte i en skola som grupparbetar, ”pysslar” och producerar plakat med slitna vänsterslogans i stället för att förmedla baskunskaper, d v s de grundläggande redskapen för att bli en aktiv och trovärdig samhällsmedborgare.

    Gilla

    • SasjaL skriver:

      Ja och detta är något man inte direkt inser, om man drabbats utav att inte få möjligheten av att ta in rätt och tillräckligt med kunskaper. (Sambandsanalys? [ret.]) Ser det funktionella i grupparbeten och även med att jobba med datorer i skolan, men det får aldrig dominera. Risken är stor att det blir ‘ersättning’ i.s.f ‘verktyg’ man jobbar med, vilket hämmar det konstruktivt och kritiskt tänkandet. Grupparbeten hjälper förhoppningsvis till att man lär sig att samarbeta och där skall man se till att inte samma individer får jobba med varandra hela tiden. (Att välja vilka man ville vara med var ‘standard’ när jag gick i grundskolan på 1970-talet …)

      Beträffande datorer, så önskar jag själv att de fanns under min skolperiod, i.o.m. min dyslexi. Att skriva längre texter blev för mig i samband med puberteten ett problem, så vettiga redigeringsmöjligheter är ett mer eller mindre ett måste. Då gick det åt mycket sudd … Nu skall inte datorer användas till allt, men kan nyttjas för just bl.a. kritiskt tänkande i form av att eleverna får aktivt leta efter bestämd information och sedan dra slutsatser. Det finns en och annan ‘mina’ att kliva på, om man inte analyserar källan. Här förutsätter det naturligtvis en ‘neutral’ lärare, som inte smyger in personliga åsikter som ”fakta”. (Hade i högstadiet två lärare som var varandras ytterligheter. Biologiläraren befann sig politiskt långt ut på vänsterkanten, men var seriös nog att inte ‘dela med sig’ av sina åsikter. Det var trots allt biologi vi skulle syssla med på berörda lektioner ansåg han. En klassföreståndare vi hade under en period, var liberalt sinnad moderat och pratade på samhällskunskapen om sina personliga åsikter i tillägg till det vi skulle lära oss. Medborgarlön var en sak som jag kommer ihåg att det nämndes, men inget var allt för djupt för att styra iväg lektionerna åt något håll. Även här var åsikten att lärarens privata åsikter aldrig fick styra innehållet på lektionerna, utan det var kursplanen som gällde.)

      Jag tillhör en av de sista årskullarna, som inte hade ADB eller liknande schemalagt. Det var inte heller tillåtet med räknedosor på prov, som var kapabla till mer än de fyra räknesätten, rot och procent. Det lilla som fanns, kom med som extra på i form av allmän ADB på matematiklektionerna. Då vi ändå skulle ha ett visst antal timmar matematik, så tog vi igen dom på TTF:n. (‘Timme till förfogande‘) Låter lite omständligt, men den ”datorsal” vi hade var alltid fullbokad under de timmar vi hade matematiklektionerna, av klasser som inte möjlighet annars. Datorsalen hade 8-9 st ABC80, varav en med en då exklusiv 5 1/4″-diskettstation, övriga med kassettbandspelare. Där fanns även en ABC802. Alla var ständigt bokade av antingen klasser eller enskilda elever under tid detta var tillåtet. Byggavdelningen hade även två Compis-datorer.

      Gilla

Kommentarsfältet är stängt.